Vad menas egentligen med bättre byggprestanda? För Wavin innebär det att vi möjliggör en effektiv byggprocess genom BIM och prefab och vi tillhandahåller ökad komfort genom energieffektiv uppvärmning, ventilation och ljuddämpning. Vi måste skapa effektivare byggnader som formar vårt sätt att leva och arbeta. Det är vad hållbarhet handlar om. Nu mer än någonsin är arkitekternas roll att leverera innovativa, framtidssäkra lösningar i sammarbete med likasinnade företag – vägen framåt. Arkitekter som Duzan Doepel och hans företag DoepelStrijkers förstår detta alltför väl. Hans team av innovativa arkitekter designar miljöer för att främja hälsa och välbefinnande, samtidigt som man levererar värde genom analyser av livscykelkostnaderna och minskar förbrukningen av energi och kol
"Det finns egentligen ingen one size fits all-lösning för att förbättra byggprestandan och arkitekten Duzan Doepel, medgrundare av DoepelStrijkers (baserad i Rotterdam, Nederländerna), förstår att varje byggnad har unika egenskaper och begränsningar. Energieffektivitet är den logiska utgångspunkten och en viktig beståndsdel i arbetet med att vända effekterna av klimatförändringarna.
Duzan, som är född och uppvuxen i Sydafrika men som idag bor i Nederländerna, imponerades av vad han kallar den fritänkande, liberala, öppensinnade ”nederländska inställningen” – att alltid försöka expandera bortom de nuvarande gränserna sitt område. I det här fallet, arkitektur."
"Det nederländska projektet är en drivkraft för innovation och i vissa länder en symbol för hållbar övergång."
Duzan Doepel
Nytt sätt att bygga
Duzan talar om det nya sättet att bygga: Koldioxidneutralt, cirkulärt och klimatsmart. När vi frågar honom om arkitektens roll i det nya sättet att bygga börjar han prata om tidigare kriser och hur historien faktiskt upprepar sig. Duzan: ”En kris tvingar oss alltid att ändra vårt sätt att tänka. Ta oljekrisen 1973 till exempel. Arkitekter uppmanades att arbeta mer hållbart, vilket ledde till den första vågen av hållbar arkitektur: användningen av lokala råvaror och studier av klimatförändringar. Arkitektur kan bidra till socioekonomisk utveckling; vi vill inte ”bara” skapa något vackert, vi vill påverka. Snabbspola fram till 2007-2012 och nästa kris. Då en uppmaning till cirkularitet, anpassning till klimatförändringarna osv. Återigen, samma frågor men i ny förpackning.” Och se vad som håller på att hända nu, med en ny kris i antågande.
"En annan viktig sak är att få slutkunden glad och nöjd när du levererar ett projekt. Det är det fina med mitt jobb: det är kreativt och varje dag möter vi glada slutanvändare. Vi blir belönade nästan dagligen!"
Duzan Doepel
Staden som en klimatmaskin
Klimatanpassning är inget nytt inom arkitekturen. Vi har utvecklat städer och byar baserat på det lokala klimatet länge. I Grekland byggs smala gränder, vitkalkade hus och inga (eller små) fönster för att hålla människor svala under heta somrar. Detta är urban morfologi – studiet av bildandet och omvandlingen av städer och byar över tid. Enligt Duzan har vi ”tappat bort det i vår roll som designers. Vi ritar byggnader där inomhusklimatet alltid är 21 grader. Men genom teknik, inte genom design”. Städerna förtätas också mer för varje minut som går. När man bygger en extra våning på en byggnad påverkar det mikroklimatet. Plantering av träd gör skillnad. Det är viktigt att man gör smarta ingrepp i mikroklimatet i en stad, där vi måste förstå att byggnader är en stor bidragande faktor. Kommuner bör ha en ledande roll – inte bara när det gäller offentlig miljö, utan även för privata byggnader. I Rotterdam till exempel arbetar kommunen med multifunktionella gröna tak – ett synergistiskt samarbete mellan offentliga och privata intressen för att skapa tak som adresserar fyra viktiga hållbarhetsfrågor: biologisk mångfald och värmestress, vattenretention, energiproduktion och multifunktionell användning.
Ekonomi
Rotterdam har alltid varit en föregångare inom arkitektur och innovation. Enligt Metropolis Magazine är det en av världens bästa städer att bo och arbeta i. Det nederländska vindhjulet är en byggnad som faller in under kategorin ”Nästa ekonomi”. Idén föddes i en bar där Duzan och Johan Mellegers, f.d. VD för Kinderdijk, talade om att skapa en hållbar turistattraktion för staden Rotterdam. De diskuterade konceptet, som var en kombination av London Eye och framtidens vindkraftverk.
Dutch Windwheel
Den färdiga byggnaden har en innovativ konstruktion. Hjulet är optimerat för att lagra vind- och solenergi. Det har en vertikal solcellspark och en vindkraftverk, därav formen. Det har även ett cirkulärt vattensystem: systemet samlar upp dagvatten och använder det för att vattna växter och för spolning i toaletterna i byggnaden. Det utvinner värme, näringsämnen och fosfater från avloppsvattnet. På varje nivå integrerar vi gröna växter i det smarta klimatskalet – en passiv energizon – vilket gör att vi ventilerar byggnaden naturligt.
I designprocessen kom vi på idéer som det inte finns teknik för att genomföra riktigt än. Så efter att ha bildat Windwheel Corporation (DoepelStrijkers, Meysters and Bloc), satte vi upp vår egen innovationsplattform och byggde en mock-up av ett Windwheel-hotellrum i samarbete med 33 leverantörer.
Building as a service
Vi började även överväga cirkularitet på allvar. Hur kan vi förvandla detta till en modulär byggnad, göra så att den kan byggas i andra städer och tillgodose olika behov? De flesta utrymmen i byggnaden behövde bli modulära och anpassningsbara. I slutändan handlar det om att tänka nytt när det gäller hur vi skapar byggnader. Man måste se på byggnader som en samling tjänster. Det är en modell som kallas: Building as a Service. Varje lager separeras och bryts ner som en komponent. Varje lager kan ses som en samling tjänster. Till exempel har vi prestandaavtal med en leverantör av solpaneler för vår fasad. Leverantören förblir ägare av panelerna och garanterar en viss energiprestanda. Det är intressant för oss att samarbeta på det sättet. En annan leverantör levererar de flexibla golv som gör att vi kan flytta valfri modul (t.ex. en toalett) vart du vill. Detta gör den anpassningsbar, vilket är en förutsättning för en cirkulär ekonomi. Den flexibla strukturen gör att byggnaden är helt modulbaserad och anpassningsbar. Lägenheterna kan göras om till ett hotell osv. Detta resulterade i en artikel i en tidning med rubriken: I framtiden kommer vi att leva i ett servicekontrakt.
"Nästa ekonomi kräver arkitektur på ny nivå. Jag kallar det: Klimatarkitektur. Vi borde börja designa byggnader som formas av klimatet."
Duzan Doepel
Att sammanföra innovativa företag
Duzans team, och likasinnade företag som Wavin, tacklar samma utmaningar: klimattålighet, hållbarhet, urbanisering och energi. Det gynnar alla parter att gå samman för att mildra dessa utmaningar. Företag i Nederländerna är extremt bra på att samarbeta, förklarar Duzan och cirkularitet är ett ämne där företag kan frodas och blomstra. En innovationsplattform som nederländska Windwheel Innovation Foundation är något ganska unikt i branschen. Initiativen kommer till största delen från Bryssel (EU), som programmen för att stimulera energiöverföring, cirkulär ekonomi och biobaserat byggande – som Horizon 2020. Men kommersiella företag kan sin bransch extremt bra: de är innovativa och lösningsorienterade. Det är perfekt för arkitekter att arbeta med.
Duzan ser sitt företag som en initiativtagare. Arkitekter idag har mindre kontroll över byggnadsprocessen än för femton till tjugo år sedan. Det finns många chefer i processen, vilket är frustrerande när man ska kvalitetssäkra. Att sätta upp våra egna projekt är ett sätt att kringgå detta.
Ett av Duzans projekt var att designa och bygga The Watershed (med 2400 rör av återvunnen PVC, som är själva kärnan i Wavins verksamhet), ett lekfullt och interaktivt sätt att visa något som i själva verket är ett stort samhällsproblem. Ett mål är att visa hur städer hanterar effekterna av klimatförändringarna. Genom att lagra dagvatten och släppa ut det långsamt minskar trycket på VA-systemet, vilket resulterar i att mindre avloppsvatten kommer in i dricksvattensystemen. Det är också så Wavin och dess kunder kan och bör visa sina lösningar: och inte dölja dem under mark eller bakom väggar. Om du till exempel behöver mer dräneringskapacitet för att hantera ökade dagvattenmängder, kan du förändra det offentliga rummet genom att bygga ett vattentorn (som det i Rotterdam), istället för att byta ut rören under jord mot rör med en större dimension. Detta blir även ett kvalitetslyft för staden.
Byggande – en ikon för innovation
Kontentan är att bättre byggprestanda inte är möjlig utan innovation. Innovativa idéer. Innovativa människor: arkitekter, partners, allianser och intressenter. När framåttänkande arkitektfirmor och företag som DoepelStrijkers och Wavin samarbetar för en bättre och mer hållbar framtid inom byggnadsdesign ... då händer det bra saker. Städer och samhällen gynnas av byggnader som är framtidssäkrade och som förbättrar det dagliga livet i dem.
"Om du tänker på något galet, kan det alltid resultera i något bra om du ger det utrymme. Var bara modig och gör det. Tillsammans kan vi göra skillnad och vi kan skapa innovationer för att göra världen till en bättre plats."
Duzan Doepel
